Stycke för bit

Därefter slaktade han brännoffret, och Arons barn tog honom blodet, och han blåste det upp runt altaret. Och brännoffret själv skars i bokstavligen ihop med huvudet och brändes på altaret.
3 Mosebok 9, 12-13 (Zurich översättning)

När jag tänker på att ge mitt hjärta till Herren, låter det på något sätt för lätt och det verkar för mig att vi ibland är för ljustheartade. Vi säger, "Herre, här ger jag dig mitt hjärta, du kan få det" och vi tycker att det är allt som krävs. Jag vill visa dig att ovanstående vers om ånger innehåller ett budskap som Gud vill ge oss också.
Om vi ​​ibland säger till Herren, här har du mitt hjärta, så är det som om vi kasta det framför honom. Det är inte hur det menas. När vi gör det så är vår ånger väldigt suddig, och vi vänder inte medvetet från den syndiga handlingen. Vi kastar inte bara en bit kött på grillen, annars skulle det inte stekas jämnt. Så det är med vårt syndiga hjärta, vi måste tydligt erkänna vad vi ska vända oss ifrån.

... brännoffret själv var bokstavligen klippt i stycken, tillsammans med huvudet och bränt på altaret.
Lägg märke till att Aarons två söner passerade biten för sin fader bit för bit. De lagde inte bara det slaktade djuret på altaret som helhet. Vi måste göra detsamma med vårt offer med våra hjärtan. I stället för att säga, "Herre, här har du mitt hjärta", vi borde lägga ner för Gud de saker som förorenar vårt hjärta. "Herre, jag ger dig min skvaller, jag ger dig mina lustar i mitt hjärta, jag lämnar dig med mina tvivel". När vi börjar ge våra hjärtan till Gud på detta sätt accepterar han det som ett offer. Alla onda saker i våra liv kommer då att vända sig till aska på altaret, som andens vind kommer att blåsa bort.

bön:

Far, jag tar dig lite efter en, en efter en, tills du har allt, Amen

av Fraser Murdoch,
Prästare av WKG i Skottland


pdfStycke för bit